DelA
– explorativa bostadsprototyper inom delningsarkitektur
Projektet DelA utforskar och utvecklar kollektiva boendeformer som, genom gemenskap och prisrimlighet, kan bidra till social hållbarhet och en inkluderande bostadsförsörjning.
Utvecklingen omfattar delningsbostäder, nytolkningar av kollektivhus och hybrider däremellan, och spänner över både materiella och immateriella lösningar. Arbetet är explorativt och förslagsorienterat, med en användarcentrerad utgångspunkt, och växer fram i samarbete mellan behovsägare, forskare och arkitekter.
Målet är att skapa arkitekturprototyper och immateriella lösningar som kan implementeras inom privat, offentlig och idéburen bostadssektor i Sverige.
Lärdomar från Zürichs nytänkande kooperativa bostadsutveckling
Från delningsbostäder (Clusterwohnen), där de boende tillsammans formar ett gemensamt hem, till fastigheter där gemensamma ytor används av både boende och verksamheter – allt präglas av hög arkitektonisk kvalitet, samtida uttryck och ett tydligt fokus på användarnas behov.
Arbetssätt
Processen – användarcentrerad, utmaningsdriven, explorativ och föreslagande – syftar till att skapa innovativa arkitektoniska lösningar och verksamhetsmodeller. Tidigare studier av delningsbostäder visar att både materiell och immateriell innovation behövs för att uppnå socialt och ekonomiskt hållbart boende.
Den materiella dimensionen omfattar arkitekturens uppbyggnad, bostadens innehåll och organisering. Ett högre delande ger inte bara yteffektivitet, material- och klimatbesparingar, utan stärker också karaktären och stämningen i det gemensamma hemmet. Samtidigt krävs noggrann rumsorganisering för att balansera integritet och gemenskap.
Den immateriella dimensionen handlar om hyresgästens och hyresvärdens rättigheter och skyldigheter samt utveckling av bostadsbolagens arbetssätt och erbjudanden. Utmaningen är att skapa icke-diskriminerande bostadssystem samtidigt som de boende har tillräckligt inflytande för trygghet och trivsel.
Arkitekterna utforskar hela spektrat av delade boendelösningar, med fokus på modeller som kombinerar prisrimligt boende och gemenskap, i varierande gruppstorlekar och byggnadstyper. De explorativa studierna genomförs på fyra spatiala nivåer: rum, svit (grupp av rum), kluster (bostad) och byggnad. Här integreras kunskap om hur integritet och gemenskap kan omsättas i arkitektur, samt hur rumsliga lösningar samspelar med beteenden och immateriella aspekter.
Prototyper utvecklas iterativt, både för nyproduktion och transformation av befintliga byggnader. Ett urval sätts samman med immateriella lösningar till fungerande helheter som testas tillsammans med användare och behovsägare.
Kollektiva boendeformer idag
Studien fokuserar främst på svenska och internationella delningsbostäder, med syftet att samla bredare kunskap om arkitekturen. Den undersöker rumslig organisering och dess koppling till typ av gemenskap, bostadsprogram och relevanta nyckeltal.
Prototyper
Sex rumsliga prototyper utgör projektets analytiska ram och fungerar som en gemensam referensyta för utvecklingsarbetet. Prototyperna är utvalda för att representera både befintligt byggnadsbestånd och nyproduktion, med variation avseende byggnadstyp och geografiskt läge. Urvalet syftar till att möjliggöra generaliserbara slutsatser inom respektive kategori samt att säkerställa skalbarhet, så att resultaten kan tillämpas på ett större antal byggnader och sammanhang.
Behovsprofilerna flyttar in
För att testa hur väl de rumsliga prototyperna fungerar för olika hushåll använder projektet 11 behovsprofiler som “flyttar in” i bostäderna.
Organisatoriska aspekter
För att skapa delade boendeformer som bidrar till en socialt hållbar bostadsförsörjning krävs nya lösningar och arbetsmetoder. De immateriella lösningarna berör exempelvis rättigheter och skyldigheter för olika aktörer, men också hur boendet organiseras.
Centrala frågor inkluderar:
Vem initierar projektet?
Hur finansieras det?
Vem utvecklar boendet?
Vem äger det delade boendet och under vilken upplåtelseform?
Hur förmedlas bostäderna?
Hur förvaltas boendet, både tekniskt och relationellt, för att det ska fungera?
Designguiden
Designguiden ger praktiska riktlinjer för delade bostäder och visar hur arkitektur, interiörer och funktioner kan främja gemenskap, trivsel och identitet. Den täcker allt från skala – från kvarter till rum – till sociala aspekter som integritet och gemenskap, samt specifika lösningar för delade badrum och kök.
Interörkoncept
I gemensamma bostadsformer är interiörkonceptet en central identitetsskapande faktor. Interiörens utformning påverkar starkt de boendes upplevelse av hemkänsla, trivsel och social samvaro. Ett genomarbetat koncept kan dessutom stödja de boende i att ta bostaden i anspråk och utveckla en känsla av tillhörighet.
Ekonomiska aspekter
Samtliga prototyper visar större räckvidd än nyproducerade hyresrätter på samma ort: ytterligare 10–15 procent av svenska hushåll har råd att efterfråga boendeformen, vilket motsvarar cirka 480 000–720 000 hushåll. Störst ökning i åtkomlighet ses hos ensamstående med barn, särskilt kvinnor, singelhushåll och stora hushåll som har svårt att hitta lämplig bostad.
Exempel: Åtkomlighet för behovsprofil “Trebarnsmamman” i Stockholm
14% kan efterfråga nyproducerad hyresrätt med inkomstkrav
52% kan efterfråga nyproducerad hyresrätt utan inkomstkrav
75% kan efterfråga prototyp A “Panncentralen” utan inkomstkrav
Bosociala aspekter
Att dela en bostad är i sig inget ovanligt, och något de flesta gör eller har gjort under stora delar av sitt liv. Att leva tillsammans kan vara såväl uttryck för som skapare av sociala relationer. Med det sagt, finns idag liksom tidigare tydligt normerade idéer och praktiker kring vilka som delar boenden, under vilka förutsättningar.
Regelverk delat boende
Historiskt har det varit vanligt att dela bostäder eller bostadsfunktioner, men samtida bostadskrav är formulerade utifrån en individualistisk norm där varje bostad ska fungera självständigt och nyttjas exklusivt. Inom gällande regelverk finns några, men begränsade, möjligheter att skapa delningsbostäder.
Policy brief
Lev stort – bo gemensamt
Delningsbostäder möjliggör en gemensam vardag och lägre boendekostnader. Samtidigt begränsar dagens regelverk utvecklingen och utesluter många hushållstyper. Denna policy brief visar hur reformerade föreskrifter, stärkt prisrimlighet och ökad kunskap kan möjliggöra en bredare etablering av gemensamt boende i Sverige.
Boverkets föreskrifter bör reformeras för att möjliggöra för hushåll i alla storlekar att bo i delningsbostäder (bostäder med boendeenheter), där funktionerna samvaro, matlagning, måltider och personlig hygien kan delas.
Delningsbostäder kan bli mer yt- och resursekonomiska än traditionella bostäder men garanterar inte lägre boendekostnader. Stat och kommuner bör därför stärka aktörer och organisationsformer med långsiktigt prisrimliga bostäder som ändamål, samt använda markpolitik och finansiella strukturer som centrala verktyg.
Öka kunskapen: För att möjliggöra en bred implementering av delningsbostäder i Sverige bör stat, kommuner, bostadsaktörer och finansiärer stärka sin kunskap om gemensamma boendeformer samt deras organisatoriska, juridiska och finansiella förutsättningar.
Slutkonferens
DelA slutkonferens på KTH 5 maj
Sverige står inför stora bostadsutmaningar: fler bostäder behövs till rimliga kostnader samtidigt som nybyggnation är dyr. Kan vi tänka nytt kring det som redan finns? Genom att dela ytor, bo mer gemensamt och utveckla lösningar som stärker både ekonomi och sociala nätverk kan nya möjligheter skapas.
Under konferensen samlas forskare, praktiker och behovsägare för att presentera och diskutera innovativa boendeformer som förenar gemenskap, prisvärdhet och hållbarhet.
Utställning med prototyperna
Aktiviteter och nyheter
Dokument
-
Historiskt har det varit vanligt att dela bostäder eller bostadsfunktioner, men samtida bostadskrav är formulerade utifrån en individualistisk norm där varje bostad ska fungera självständigt och nyttjas exklusivt. Inom gällande regelverk finns några, men begränsade, möjligheter att skapa delningsbostäder.
-
-
-
-
Kontakt:
Projektperiod:
1 sept 2023 - 31 augusti 2026
Ett forskningsprojekt finansierat av Formas inom utlysningen Socialt hållbar bostadsförsörjning för alla
Projektparter:
Svenska arkitekturinstitutet
Kungliga Tekniska Högskolan
Bokoop Kooperativ Hyresrättsförening
Stockholms Stadsmission
